Min älskade hund, min bästis, min huvudvärk... Så mycket jag lärde mig på allt för kort tid. Samma dag som han dog, så dog även min lust och vilja att vilja träna och tävla, visst kommer suget ibland, men det är ju Quattro jag vill göra allt sånt med. Lexa har inte intresset och hon har lite för många år på nacken för att tålamodet ska räcka till :-)
Hur som helst så går det inte en dag utan att jag tänker på lilla kycklingen..kommer aldrig någonsin glömma. Tack för att du fanns
Published with Blogger-droid v2.0.4
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar