Trött man blir

Är på jobbet..skulle lägga in min frånvaro från i torsdags men vad ser jag, jo den är redan inlagd, som sjukfrånvaro i 2 dagar? Hallå eller? Jag var borta EN natt, och jag var definitivt inte sjuk. Vi har någon som kallas frånvaro/enskild angelägenhet, borde väl eventuellt stämma in bättre?
Alltså, min chef, är inte så bright.
Så jag fick skrivit ett långt mejl till vederbörande där han förhoppningsvis även kommer känna sig lite dum!

Begravningsdatum är den 8 Mars, kommer bli väldigt tungt, samtidigt så måste det klaras av innan ens tanken finns på att gå vidare.
Det känns fortfarande väldigt surrealistiskt, nästan så man inte riktigt fattar.
Jag kan ändå känna lite glädje i att det kommer finnas en plats där jag kan besöka mormor när helst jag vill, även om hon inte fysiskt är här så finns hon ändå här, hela tiden. Jag känner det.

Jag ser fram emot fredagen som ska spenderas med goda vänner! Oj vad jag behöver det just nu, få skratta, tänka på annat ett par timmar.
Först fick jag dåligt samvete av att jag faktiskt fortfarande tänker gå ut trots det som hänt, som om jag sviker, men det känns inte okej att sitta hemma och grubbla timme ut och timme in heller?

Alla hjärtans

Mamma, Pappa, Carro, Tulle, Mormor, Lasse, Quattro, Lexa, Nino, Veronica, Emelie, Ellenore, Charlotte, Kajsa vill bara säga att jag älskar er!

Ni står mig närmast och ni har en gigantisk plats i mitt hjärta!

Och självklart min bättre hälft Peter, vad vore jag utan dig? Du är mitt allt!!

Och såklart ett stort hjärta till alla andra underbara släktingar och vänner! Ingen glömd!

Ännu en fin bit

Vackert

Är inte detta något av det finaste någon spelat?

Så länge man håller sig sysselsatt

så blir inte tomheten så påtaglig, jag försöker att hålla mig sysselsatt för att inte gräva ner mig helt i sorg. Det kommer i små skov hela tiden, så fort jag är ensam så kommer det lixom över mig. Peter var ute i garaget på förmiddagen och jag stod inne och diskade och jag grät fast jag inte tänkte på det. Men det är inte lika kaotiskt i tankarna idag som igår och i förrgår. Jag börjar acceptera även om det är svårt. Den ständiga klumpen i halsen kommer väl finnas där ett tag till, men det lättar med tiden. Jag får försöka vara stark för Lasse, min syster och mamma för dom behöver det. Vi kommer att ta oss igenom detta även om det tar tid..

För att berätta något lite roligt, inatt vid tolv tiden då jag skulle lägga mig ( peter sov sen långt tidigare :) så började det plötsligt lixom dunka någonstans i huset, flera gånger, men sedan upphörde det, sen kom det igen.. Peter flög upp och kollade var det var, vi trodde först att vattenpumpen höll på att ge sig. Men det visade sig att termostaten på golvvärmen i badrummet stod och slog av och på sig. Jätte skumt, så vi stängde av den. I morse så slog vi på den igen och det har inte låtit något sedan dess. Och gissa vad jag tror? Jag tror, eller nä, jag väljer att tro att det var mormor som ville tala om att hon har "landat" att hon har det bra. Peter sa att låter det inte igen så har Gerd varit och hälsat på oss i vårt nya hus. Och det förvånar mig inte..hon hade alltid en räv bakom varje öra och älskade att skrämmas :) Hon sa faktiskt till mamma en gång när hon var riktigt dålig, och mamma sa snälla kan du inte bara säga nåt.. - Men ser du inte att jag är död! Fick hon till svar.. Jag kan inte låta bli att le åt det.

För att återgå till dagens sysselsättning så vaknade vi kl 07.30 idag..vart så satans kallt inne, 14 grader. Så vi gick upp och eldade sen skulle vi vilat lite till men insåg att vi inte kunde somna om så vi gick ut till vår vedbod för att röja upp lite. Förra ägarna har lagt massa plankor och skit över veden så den gick inte att komma åt utan att riskera att alla plankor rasade över en. Så det fick vi fixat. Sen kom ett blomsterbud, med blommor ifrån svärföräldrarna <3 och sen kom även svärföräldrarna in person på lite fika innan dom skulle besöka båtmässan. När dom åkt så åkte vi till Landvetter och handlade färska räkor och tillbehör. Och nu längtar jag tills det är dax att äta, med tillhörande melodifestival :)
Önskar er en bra kväll!

Tomgång

Ja det är så det känns just nu, man går på tomgång.
Nästan lite apatisk, gör det man ska men utan någon egentlig känsla alls, känns tomt, konstigt, overkligt..
Det var väldigt jobbigt att åka ifrån mormor igår eftersom jag visste att jag aldrig mer får träffa henne, åtminstonde inte så länge jag lever. Det är väldigt svårt att släppa taget, det är svårt att förstå att någon plötsligt inte längre finns, upphör att existera, borta........

Mitt livs jobbigaste avsked

Mormor somnade in idag klockan 16.50.
Har just varit hos henne en sista gång och sagt hej då, talat om hur mycket jag älskar henne, och att vi ses igen..
Hon var så fin!
Har alltid trott att det var mest snack när någon gått bort och man säger att det ser så fint ut.
Men det gjorde det, fint och fridfullt.
Det kanske gör det lättare att gå vidare, att ha fått ta farväl, att få se henne en sista gång. Men nu känns det bara så tungt, det gör så fruktansvärt ont och det känns som om tårarna aldrig ska ta slut.
Älskade mormor, vila i frid!