Mormor somnade in idag klockan 16.50.
Har just varit hos henne en sista gång och sagt hej då, talat om hur mycket jag älskar henne, och att vi ses igen..
Hon var så fin!
Har alltid trott att det var mest snack när någon gått bort och man säger att det ser så fint ut.
Men det gjorde det, fint och fridfullt.
Det kanske gör det lättare att gå vidare, att ha fått ta farväl, att få se henne en sista gång. Men nu känns det bara så tungt, det gör så fruktansvärt ont och det känns som om tårarna aldrig ska ta slut.
Älskade mormor, vila i frid!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar