Lillebrors födelsedag, då måste det vara något av en turdag, att han fått leva i 29år, han som knappt överlevde 29 minuter sitt livs första dag.
Jag är så tacksam över min bror.
Så har det inte alltid varit.
När jag var yngre tyckte jag det var sjukt pinsamt att ha en utvecklingsstörd bror, va lixom rädd att mina kompisar inte skulle vilja vara med mig pga av honom, tänk va dum i huvudet man kan vara....vilka polare hade det varit om jag inte blev accepterad pga brorsan?
Nu har ju jag en fantastisk tur som råkar ha världens bästa vänner som mer tycker brorsan är en kul prick med knasiga idéer:)
Idag är jag stolt över min bror, även om han slänger ur sig grejer som gör att man ibland skäms ögonen ur sig och att han är jobbig som fan ibland! Han har varit med om så mycket tråkigt så han han gott få häva ur sig vad han vill :)
Ska snart åka in till stan på en tråkig utbildning och sen jobba kvällen, wiho..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar