När en kompis ringer och gråter, och gråter helt otröstlig för att hennes sambo träffat ett nytt fruntimmer så får man sig en tankeställare.
Det finns lixom inte i min värld att Peter plötsligt skulle komma hem och säga att han träffat någon ny..självklart kan det hända men man tänker ju aldrig så.
Man går här i sin trygga, stabila bubbla...läskiga tanke.
Men jag kan verkligen förstå att man måste bli fullkomligt förkrossad, speciellt om förhållandet varit bättre än på länge sista tiden. Knakar det i fogarna så är man väl beredd på ett sätt men inte om allt är bra..knepigt det där.
Det värsta är att man kan inte trösta, inte säga nåt som gör att det känns bättre, som vän står man ganska hjälplöst och bara tittar på när ens kompis liv vänds ut och in på bara en sekund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar