Är i Kungsviken just nu. Det regnar, haglar och stormar på utsidan. Jag och Lexa håller oss inne. Peter och svärfar är på NÄL där svärmor ligger sedan en vecka tillbaka. Hon är jätte, jätte sjuk :( Så vi är här, för att vara nära. Stötta svärfar... Det är så sjukt, igår pratade jag och Peter om tillfälligheter, att varje gång vi har varit på besök hos barnmorskan så har det hänt något tråkigt precis innan. Jag fick reda på att jag var gravid 2 veckor innan Quattros bortgång, dagen efter Quattros avlivning så var vi på inskrivning hos BM, igår innan BM besöket så blev svärmor sämre..svårt att glädjas..även om jag nästan började grina när vi fick höra bäbisens hjärtslag. Som en galopperande häst lät det.
Jag har fått en jäkla insikt om saker o ting känner jag.
Plötsligt ser man vad som är viktigt att lägga sin energi på.
Jag bestämmer ju faktiskt själv hur jag vill att mitt liv ska se ut.
Och jag vill ju inte vara till bekymmer för någon som jag inte anses viktig för heller.
Jag kommer inte heller i framtiden vrida ut o in på mig själv för att underlätta för andra jämt. Varken i jobbet eller privat, inte när man aldrig någonsin får ens en klapp på axeln för det.
För dem som står mig riktigt nära gör jag vad som helst för. Och det är det som i slutändan betyder nåt.
I övrigt..ja det som jag mår bra av...bare o åk.... :)
Published with Blogger-droid v1.6.8
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar