Vikthysteri

Vad är det egentligen med denna vikthysteri, och då menar jag främst bland tjejer.
Vad är det egentligen som driver folk till ätstörningar?
Är det reklam ifrån tv?
Är det när sådana program som top model visas där flickorna får höra att de aldrig duger?
Vad är det som driver en till att skippa middagen och äta en gurka och sedan springa en mil för att bränna bort de kalorierna för att sedan vara så tokhungrig att man länsar hela kylskåpet och hetsäter? För att sedan springa ytterligare en mil för att man får ångest..
Det där med att äta och må bra verkar försvinna mer och mer, i alla fall går det i trender. Det har jag märkt nu när jag varit ute och surfat om kost osv under min egna diet. Det finns till och med hemsidor för anorektiker där dom sporrar och hetsar varandra till att äta så lite som det bara går under en dag.
En nöjd anorektiker har en dagsmeny bestående av 2 morötter och vatten, då kan denne lägga sig med gott samvete, och en jävligt tom mage?
Själv försöker jag hitta en "balans", ett sätt där man kan äta och må bra utan att behöva noja sig för vikten hela tiden. Nu har jag fått en kickstart med pulvret och det var precis det jag var ute efter, en slags omstart, tappa ett par kilo och sedan börja på ny kula. För mitt förhållande till mat har inte alls varit sunt.
Jag menar skippa frukost och lunch för att sedan vara så hungrig på kvällen att jag skulle kunna äta en halv ko, det är inte sunt. Och kroppen är på "svältläge" jämt. Inte konstigt att man inte går ner i vikt, om man tänker efter.
Motion har aldrig varit ett problem eller jobbigt för mig, jag har alltid varit aktiv på ett eller annat sätt. Blir snarare knäpp om jag inte får ta min långa promenad varje dag, eller gå och pilla i stallet i flera timmar. Sen är det perioder med spinning, kickboxning eller annat. Men det är ju i perioder det=)
Tycker synd om alla människor som mår så fruktansvärt dåligt med sig själva att man inte ens kan "unna" sig en riktigt lagad middag någon gång. Utan måste i så fall kräkas upp den eller hitta på andra tokigheter som att laxera sig tills tarmarna är på väg ut. Hade det för mig inte funits någon annan utväg än att hålla på så, så hade jag hellre varit tjock och lycklig...